Efter ett mail av handledaren Fromhell bröt jag ihop imorse. Men. Sen gick jag vidare och tacksamheten över att det finns människor som vill torka mina tårar lika mycket som jag vill torka deras väller upp. Mamma, Madde, Lisa. Utan er, vad vore livet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar