Nu är det tenta snart. Igen. Det är precis alltid tenta känns det som. Det känns lite gammalt nu efter drygt två år. Det känns som tenta bara för att. Inte för att vi ska bli bra utan bara för att. Det är också vår ute och jag vill hellre sitta på huk i en fuktig skogsglänta och titta efter vårtecken än att blänga surt på låtsaspluggare i biblioteket vilken brölar om senaste erövringen.
Och gräset är grönare på andra sidan.
Ja, nu är till och med bensår, farbröder med hjärtinfarkter, en ingångslön på 21.000 efter tre års universitetsstudier och skifttider grönare.
Efter dryga två år på LiU är fattigdomen total och motivationen icke-existerande.
Dom ser ju också rätt trötta ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar